Sjöhistoriska museets bibliotek

*00004208cas a22003373a 4500
*00171073
*00520190220144210.0
*008190220s2018    sw |||||||||||0   ||swe|c
*035  $a(SE-LIBR)19v2fzt0zc5q97s5
*040  $aSsm$ea
*041  $aswe
*1001 $aFredholm, Mikael,$d1975-$4aut$0https://libris.kb.se/tr58cktc0gshbjk#it
*24510$aVulcan och Princess :$bFältbesiktning och kulturhistorik värdering av två förlista ångfartyg. RAÄ Fårö 392 och RAÄ 731:011. Gotlands kommun, Gotlands län /$cMikael Fredholm.
*264 1$aStockholm :$bSjöhistoriska museet,$c2018
*300  $a43 sidor$billustrationer
*4900 $aArkeologisk rapport,$x1654-4927 ;$v2018:7
*520  $aSammanfattning?När kulturmiljölagen ändrades år 2014 förlorade många fartygslämningar sin fornlämningsstatus. Enligt den tidigare kulturmiljölagen blev?en fartygslämning automatiskt fornlämningsförklarad när det gått 100 år från den dagen det?förliste. Den nya lagen säger istället att en lämning är fornlämning om förlisningen bedöms ha?ägt rum innan år 1850. I den nya lagen finns?det möjligheter att lagskydda en fartygslämning?som förlist efter 1850 om vissa riktlinjer är uppfyllda.?Länsstyrelsen Gotlands län har under 2017?gått igenom samtliga de fornlämningar på?Gotland som bedömdes som fornlämning innan 2014 års ändring av 2 kap. kulturmiljölagen?(1988:950). I anslutning till detta har även en byråmässig värdering gjorts där ett antal fartygslämningar valts ut som kan komma att klassas?som fornlämning.?Två fartygslämningar som sedan lagändringen år 2014 mist sin status som fornlämning har?Länsstyrelsen på Gotland bedömt vara lämpliga?för fortsatt arbete inför eventuell fornlämningsförklaring. Statens maritima museer (SMM) har?på uppdrag av länsstyrelsen utfört en fältbesiktning och kulturhistorik värdering av fartygs  FIGUR 1. Karta över Gotland och fartygslämningarna RAÄ Fårö 392 (Vulcan) och RAÄ 731:011 (Princess). Utsnitt ur GSD?Terrängkartan, Lantmäteriet, licensierad CC0, bearbetat av Mikael Fredholm, Statens maritima museer. Skala 1: 600 000.?lämningarna RAÄ Fårö 392 (Vulcan) och RAÄ?731:011 (Princess).?Princess och Vulcan är två kulturhistoriska?lämningar, som berättar att det under slutet?av 1800-talet blev allt vanligare att exportera spannmål på Östersjön med ångfartyg när?fraktkostnaderna sjönk. De är också två representanter för den skeppstekniska utvecklingen?omkring år 1850, då ångdriften samt nya material som järn långsamt kom att ta över mycket?från segelskeppen.?De två fartygslämningarna varierar något i?bevarandegrad, Princess är bevarad till cirka två?tredjedelars längd, medan Vulcan nästan är bevarad i sin fulla längd. Delar av fartygen, detaljer och last är bärgade genom åren, men SMM?bedömer ändå att de har ett högt upplevelsevärde liksom ett relativt sett högt kulturhistoriskt?värde.?Dessa två fartygslämningar var relativt sett?vanliga ångfartygstyper under slutet av 1800-talet. Dock är endast ett fåtal fartygslämningar?från denna epok är återfunna, dokumenterade?och bevarade i svenska vatten, speciellt runt?Gotland där kusterna är väldigt utsatta för vågor och vindar.
*650 7$aMarinarkeologi$0https://id.kb.se/term/sao/Marinarkeologi$2sao
*650 0$aUnderwater archaeology
*655 4$0https://id.kb.se/marc/NotFictionNotFurtherSpecified
*852  $5Ssm$bSsm$hJ$j2019/23
*85640$uhttps://www.vrak.se/globalassets/dokument/marinarkeologi/rapporter/2018/t_vrak_rapport_2018_7_vulcan-och-princess.pdf
*887  $a{"@id":"19v2fzt0zc5q97s5","modified":"2019-02-20T14:42:10.367+01:00","checksum":"78912119830"}$2librisxl
*887  $5Ssm$a{"@id":"nxhp2m76l4c6sxzr","modified":"2019-02-20T13:54:44.665+01:00","checksum":"9010369051"}$2librisxl
*950  $6650$aMaritim arkeologi$uMarinarkeologi
*950  $6650$aMaritimarkeologi$uMarinarkeologi
*950  $6650$aUndervattensarkeologi$uMarinarkeologi
*950  $6650$wg$aArkeologi$uMarinarkeologi
*950  $6650$aMarinarkeologer$uMarinarkeologi
*950  $6650$aVåtmarksarkeologi$uMarinarkeologi
^